Lördagsgodis: ringar, back lever & kettlebell

Det var länge sedan, men idag fick jag till runt 90 minuters träning. Fort man ger sig på styrkekrävande och tekniska experiment flyger verkligen tiden iväg:

Det var första gången jag provade en back lever. Jag hade först noll koll på hur jag låg i luften och blev rejält glad över hur lätt det gick. Trodde jag. Dessvärre var jag långt ifrån horisontell med kroppen vilket min sambo påpekade. Jag sänkte kroppen lite till. ”Mer”, sa hon. Jag sänkte lite till, ”mer”, sa hon. På den tredje låsningen fick jag godkänt och strax efter det säckade jag ihop. Det var fruktansvärt tungt, men det gick. Dessvärre tog ena armbågen mycket stryk. Det finn en hyfsad instruktion på Beastkills.

Sänkte ringarna så att dom svävade strax över golvet och provade handstående armhävningar i ringar. Svintungt det med. Trots att jag hade fötterna mot remmarna klarade jag knappt två stycken per set. Två gånger. Monstersnubben på Beastskills klarar 15.

Sen var det dags för en favorit (nåja) i repris. VO2-max protokollet, denna gång med 24 kilo. Största skillnaden mot 16-kilos snatcharna, utöver att pulsen skjuter i höjder fort, var att händerna verkligen fick jobba! I boken Viking Warrior Conditioning föreslår Kenneth Jay att man efter 15 sekunders protokollet ska ges sig på 36 sekunders intervaller. Säker bra, men just nu vill träna lite mer styrka. Den där underarmspumpen vill man ju inte vara utan.
Nu är det cupfinal!

Comments

No comments yet.

Sorry, the comment form is closed at this time.