VO2-skammen i Majorna

skam
Så har man återtagit VO2max-protokollet efter en tids uppehåll. Jag ska erkänna att jag körde ett pass i slutet av förkylningen men det gick så dåligt att jag var för deprimerad för att skriva om det. Idag gick det lite bättre, men ändå 7 minuter sämre än för tre veckor sedan. Man kan se glaset halvtomt eller halvfullt, men det är ingen idé att lura sig själv. Idag var det halvtomt. Skammens mörker lägger sig över Majorna. Dumstruten åker på. Jag är en dålig människa. Fy.

Men målet om att göra 80 set på 40 minuter innan första november ligger kvar. Fem pass på tio dagar. Det kan gå. Jag ska vrida ut varje droppe svett, Vända på varje molekyl. Skaka liv i varje mitokondrie. Tvinga hjärtväggarna att vibrera. Bäva månde den lilla kapillär som inte gör som jag säger. Fan ta den röda blodkropp som sölar under transporten. Spädbarnsdöd åt all tveksamhet, träningsångest och brist på vilja. Jag ska rekonstruera Berlinmuren och döpa om den till smärttröskeln.
Om jag misslyckas ska jag klä mig i säckväv.
Sedan ska jag ge ett nytt löfte
Avanti!

Comments

Världsklass på det inlägget!

Big Up för denna sidan!

/Björnen

Spellista är lösningen. Att köra vidare för att man vill höra nästa låt. Känslan av lycka när introt till de sista 3 minuterna kör igång. Du kommer alltid att förknippa den låten med känslan av storverk.
Jon

Sorry, the comment form is closed at this time.