Styrkelyft & funktionell bullshit

Kände mig nästan som en arkeolog på gymmet idag. Det var länge sedan jag körde styrkelyftsövningar med skivstång och det var riktigt skönt att rota fram gamla rutiner. Den knappa differensen mellan knäböj och bänkpress skvallrar om att squats har varit ett lågprioriterat område. Marklyften kändes rätt bra, vilket jag förmodar beror på att snatch med kettlebells håller hamstrings och rygg pigga.

För den som vill läsa en hyllning av klassiska basövningar med skivstång och tillika en kraftfull diss av fitnessbranschen rekommenderar jag Everything you know about fitness is a lie. Den är publicerad i Mens Health, av alla tidningar.

I sin jakt på den perfekta träningskuren hamnar skribenten Daniel Duane hos en personlig tränare som är certifierad i ”funktionell träning”. Här blir det riktigt roligt. Tränaren har snöat in fullständigt på balansbollar och de här halvkloten som kallas för Bosu. Duane blir mycket riktigt ett ess på att göra cirkuskonster. Han kan göra squats med tio kilos hantlar stående på en balansboll. Styrkemässigt står det förstås still. Så nu börjar jakten på ”the secret of real health”. Naturligtvis är hemligheten lika enkel som alltid, men det är en roande resa att ta del av.

Jag har själv funderat en del över meningen med balansbollar. Jag använder dem ibland för att göra lite varianter på plankan och de fungerar riktigt bra om man vill stretcha upp sin brygga. Men i övrigt tycker jag att de är enormt överskattade. Så fort ”funktionell träning” kommer på tal ska man plocka fram de där jävla bollarna. På Friskis rullar det alltid omkring en massa folk på bollar, men jag har inte sett en enda bollmänniska racka av skivstången och köra en knäböj. Än mindre marklyft. Inte ens en militärpress. Russian twist eller windmill kan du bara drömma om.

Och här kommer det monumentala feltänket in – ”funktionell träning” har blivit en liten gimmick som läggs ovanpå ett sedvanligt konservativt gympass med isolationsövningar. Tjugo minuter ”cardio” i crosstrainer, benspark i maskin, bencurls i maskin, butterflyes i maskin, axelpress i maskin, rövträning i maskin (för att ”tona” stjärten), vadträning i maskin…och så lite funktionell träning med en balansboll.
Tanken är då att bollen ska uppväga de andra övningarnas brister och skapa ”bålstabilitet”.

I min värld är bålstabilitet ur hälsoperspektiv framför allt till för att vi ska kunna lyfta och göra hyfsat tunga saker ofta utan att skada oss: lyfta matkassar, bära bebisar, byta vinterdäck, skotta snö och så vidare. Då borde vi också träna genom att lyfta hyfsat tunga saker och sen, eventuellt, spetsa till träningen med lite balansboll.

Samtidigt är jag lite glad för att balansbollen har blivt gymmens funktionella alibi. När jag körde bänk, knäböj och marklyft idag fick jag ha stänger och vikter för mig själv. Så har du problem med köer på ditt gym, kasta en boll åt pöbeln och grymta något om bålstabilitet. Alla vet att bålstabilitet är a och o i funktionell träning och den kan bara fås genom att köra fågelhunden knästående på en balansboll.
Du får med andra ord ha din skivstång i fred.

Comments

Balansbollen har sin givna plats: på kontoret!
En balansboll kostar ett par hundra spänn, vilket är flera tusen kronor billigare än den enklaste kontorsstol som ändå går att sitta på. Den som byter ut sin förklädda Baden-Baden på hjul mot en boll får ”core-träningen” så säga ”gratis” ((eftersom de tvingar dig att sitta rätt) och därtill tror jag att de ökar rörligheten i ljumskar. Nackdel? De tenderar att bli rätt varma att sitta på. Eller så är det bara jag som har eld i baken.

hahahaha kanon skrivet =)

Jag har svårt att alliera mig, att välja läger och är av skolan att all träning är bra och att träna så mångsidigt som möjligt är ännu bättre. Jag får ofta blickar av de stora killarna och tjejerna på gymet när jag bär omkring på min balansboll. Kommentaren ”Det här är ingen lekplats” är helt underbar.

Jag kör tunga marklyft och kastar mig därefter omedelbart på pilatesbollen för att göra situps. Mån om att inte tappa pulsen. Därefter kör jag knäböj och alternerar med en övning för baksida lår på bollen. Sådär kan jag hålla på ett helt träningspass för att trötta ut kroppen rejält.

När jag gör på detta vis upplever jag att jag kramar ur det där lilla sista ur musklerna och även kopplar in en massa små stabiliserande muskler som inte är aktiva under de stora övningarna.

Du kan mycket väl vara helt rätt ute med din mix. Vad jag menar är att balansbollen haft en tendens att ersätta övningar som är funktionella från grunden. Man glömmer lätt att väldigt många skivstångsövningar (eller kettlebellövningar och gymnastiska övningar) är bålstabiliserande i sig. Hetsen kring ”core” hade inte funnits om folk hade kört huvudparten av sina övningar med fria vikter, stående på golvet Det är jag övertygad om.
Frågan är om uttrycket ”funktionell träning” hade funnits.

Vilka små stabilserande muskler är inte aktiva när man gör marklyft, knäböj, militärpress eller L-sit? Bålen ska ju vara skottsäker när man utför dessa rörelser.

stopp å belägg, jag (tidigare soffpotatis deluxe) tränade järnet och fick ont i ryggen så jag tränade lite till, hårt och svettigt skulle det vara. jag var väl en bra bit från det värsta soffpotatisstadiet när jag började intensifiera träningen men har tränat traditionellt med situps och ja, isolerat. sen visade det sig att ju starkare stormusklerna blev desto tyngre blev det för otränade småmusklerjagintevisstefanns och de liksom gav vika och jag som dessutom är överrörlig blev nån slags gummibjörn med dålig hållning trots att jag tränade så hårt. det blev ju liksom bara värre. så sa naprapaten att det var boll som gällde och jag tänkte GU VA TRÅKIGT men när jag nu har fått stålbål tack vare de där småmusklerna som la sig bekvämt under de stora musklerna är jag bollen evigt tacksam, både som rehabgrunka och vanlig träningsmanick. Core FTW! all annan träning tar verkligen på bålen nu, jag fattar vad man menar nu när man pratar om kettlebellsvingar som magträning, jag kunde verkligen inte känna det innan. det enda som tog var situps för att det isolerar stormusklerna så jag kunde inte ha lagat det här med nåt annat än boll/mesövningar som isolerar småmusklerna i första hand. jag har alltså inte tränat situps på bollen utan andra grejer, inga egentliga magövningar alls i början. de där bollsitupsen funkar för övrigt inte med min rygg som bara blir ledsen av extrastödet, jag tycker det är en jätteunderlig övning men whatever works för andra. jag gör inte mycket situps alls nu för tiden, och bollen slaktade mina kattungar grundligt för några veckor sedan, däremot gör jag mycket plankvarianter utöver helkroppsgrejer som engagerar bålen. styrketräningen ger SÅ mycket mer nu!! men ja inte vet jag, kanske hade jag kunnat få ordning på småmusklerna om jag börjat med kettlebells redan då, gu va bra de är, men det var ju så svårt med hållningen förr. nä jag röstar ändå för bollen.

men sen som kommentar på din kommentar till trejna, gymmen verkar ju leva på att vattna ur träning. jag säger bara, indoor walking på friskis&svettis. den enklaste träning att göra hemma, eller för all del i grupp ute med friskis&svettis, har de plockat in och vattnat ur med hjälp av de där himla crosstraininggrunkorna! huuuuu.

dessutom, med gymmets tränare som enda stöd i träningen när man är ny så hänvisas man ju till de förjordade tråkmaskinerna och allmänt ensidig träning. och som kvinna tas det ofta för givet att man är ”rädd för muskler” som det brukar heta. funktionell träning, den där riktiga med fria vikter, den anses vara för Väldigt Vältränade Människor och jag har länge tänkt att jag är för klen. och bålen har ju uppenbarligen varit just det, trots/just för att jag gjort mina tilldelade övningar. BAH.

Träningslära har tagit upp det här med functionell träning:
http://traningslara.se/vad-ar-funktionell-traning/

Den bästa bok jag läst i ämnet är http://www.amazon.com/Athletic-Development-Science-Functional-Conditioning/dp/0736051007

Johan

Sorry, the comment form is closed at this time.