Sluta gnäll, gör en repetition till

after_rings

Hösnuvan ligger på topp, borelian är på ingång och det mobila bredbandet är lika uselt som alltid på landet, men med lite tur ska den här posten gå fram.
Träning på landet är roligt. Terränglöpning i skogen, barfotalöpning på små landsvägar, romerska ringar i gungställningen, klättring på fantastisk klippa, stå på händer, bolla med olika drömmar om vad som skulle kunna funka i den stora tallen…

Men samtidigt är fysiken svårflörtad på sommaren. Stark sol, gräspollen, myggor, fästingar skapar en allmän slöhet och visst fan är det skönare att lägga sig på en granithäll med en bok. Läser just nu ”Ingen tar skit i de lättkränktas land” av psykiatrikern David Eberhard. Det är en utläggning om vårt folks alltmer sviktande förmåga att tåla oförätter och känna sig kränkta. Inte säga ”Dra åt helvete” om man blir förolämpad, utan istället bli ”kränkt” och gå till staten för att få upprättelse. Eller söka hjälp hos en psykolog.

Han menar kortfattat att vi lever i en så överbeskyddad värld att det skapar en offermentalitet där våra rättigheter, inte våra skyldigheter, ständigt står i centrum. Ja, en så vadderad tillvaro där vi inte egentligen behöver kämpa för våra rättigheter, så att minsta motgång blåses upp till orimliga proportioner.

Även om Eberhard är lite tjatig och klämmer in väl många godtyckliga förklaringsmodeller är boken i grunden tänkvärd. Vi har det rätt bra. Ändå gnäller många av oss. Chefen är dum. Grannen är dum. Någon är dum. Mot oss., För att vi är unga. För att vi är gamla. För att vi är invandrare. För att vi är svenskar. För att vi är handikappade. För att vi är homosexuella. För att vi har det dåligt ställt. För att vi har det bra ställt, men borde ha det bättre. För att vi är kvinnor. För att vi är män, men inte de män vi vill vara. För att naturen inte har gett oss de gåvor som vi är berättigade till. För att vi vill ha mer.

<em>Handstående – den eviga motgången</em>” title=”handstand” width=”500″ height=”375″ class=”size-full wp-image-1810″ /><p class=Handstående - den eviga motgången

Ibland är det sant. Någon ha behandlat oss illa. Men oftast inte. Så visst är det underbart att skapa sig ett problem som inte kan kränka dig det minsta. Enkla saker: Ett reps till. Ett par kilo tyngre vikt. Lite bättre tid på löprundan. Lite högre puls utan att kräkas. Lyckas vi inte? No big deal. Vi försöker igen. För vi vet att det är vårt eget fel om vi inte når upp till våra mål. Eller rättare sagt, för att motgångarna triggar oss. Utan motgångar hade all träning varit värdelös.

Jag slog nytt PR i antal muscle-ups på tid häromdagen. På kvällen upptäckte jag att jag har borelia. En knytnävsstort blåmärke i knävecket, kring ett gammalt fästingbett. Inte så konstigt att man känner sig slö. Men hade jag upptäckt märket före försöket på 30 mu:s hade jag för förmodligen inte klarat av det (med vetskap om jag kunde skylla på att ”jag har ju borelia”).

Tankar påverkar enormt. Så till den grad at det finns en lukrativ marknad för olika livscoacher som ska få oss att tänka positivt. Baksidan är att positivt tänkande kan vara väldigt tröttsamt, om det är krystat – vilket ofta det är om det är utlärt. Nej, istället för glädje på burk tror jag på Ingemar Stenmarks mentalitet: ”de é bare å åk”.
Med andra ord: sluta gnäll och gör en repeptition till. Om du ska le under tiden är upp till dig.
Men du kommer alltid att le efteråt. Och är framgången kantad av motgångar är den okränkbar.
Avanti!

Comments

Metoden att tala om för folk att tänka positivt när de tänker negativt är nog det absolut bästa sättet att få dem att tänka ännu mer negativt, om det nu är möjligt. Och det bästa sättet är nog som du säger – att vara enveten tills man vinner.

Eberhart har en poäng. Tyvärr förtas den av hans fixering och misstanken om en bakomliggande agenda.
Btw var det Eberhart som var ansvarig överläkare när en konststudent fejkade psykos som projekt. Då verkade han jävligt kränkt själv.

Tack för texterna om träning!

”De e baré å åk” funkade för Stenmark, kan även funka för vissa andra. Däremot finns det ingen standardlösning för hur vi ska hantera vår hjärnas påverkan på prestationen.

Vi reagerar alla olika i pressade situationer likväl som vi reagerar olika på träning, kost, alkohol mm.

Att det sen finns en hel del ”flumm” är en annan sak 🙂

Hallå! Nyligen bestämde jag mig för att samla Sverigs alla bloggar om hälsa. Däribland ämnen såsom recept, näringslära, viktnedgång, träning, livsstil och sjukdomar. Eftersom din sida passar in där så skulle jag gärna se att du registrerade den. Iden är att likartade ska hitta inspiration att själv fortsätta blogga och utvecklas. Givetvis kostar det inget.

http://www.halsoartiklar.se/bloggar/

Hej,

Nyss har nya Fitnessguru.se släppts med bl.a en bloggportal. Jag skulle mer än gärna se dig som bloggare på nya sidan vad säger du om det?

För att registrera din blogg får du bara in på fitnessguru.se och trycker på ”skapa konto”

Extra info från första dagen:

Första tre minuterna var uppe kom över 10 000 unika besökare in!
Vi har redan mer än 50st bloggare och över 200 medlemmar

Mvh

Jag får vakna till efter sommardvalan så får vi se.

Sorry, the comment form is closed at this time.