Joggingskor för den moderna människan

loparskor
Vaknade upp idag med en fantastisk träningsvärk i vaderna. Avslutade gårdagens minipass (50 fingerpullups, 20 handstående armhävningar, 50 armhävningar) med 40 minuters löpning. Sprang delvis barfota, där asfalten var fin, och delvis i ett par gamla flipflops som jag modifierat lite med silvertejp för att dom ska sitta bättre. Eftersom flipflopsen är helt nedgångna blir löpsteget som ett barfotasteg. Landning på trampdynan. Att dom inte väger nånting och att jag kan vicka på tårna bidrar förstås till barfotakänslan. Det fina med att springa i den här typen av sandaler är att man snabbt kan ta av dem, hålla dem i händerna och springa barfota om underlaget är bra.

Under vinter och våren har jag mest sprungit med ett par retro Nike Waffles. Dom är tunna, lätta och har betydligt mindre dämpning är dagens joggingskor. Löpsteget blir per automatik mer naturligt eftersom du drar dig för att landa på hälen. Man springer helt enkelt som löpare gjorde förr.

Jag tror inte det har så stor betydelse vad man har på fötterna, så länge man tänker på löpsteget. Det är det det handlar om. Tyvärr verkar det ibland komma bort i debatten. I Runners World gick nyligen en artikel om barfotalöpning som Liljeros kommenterade på sin träningslogg.

I Runners World avslutar skribenten artikeln med: ”Löpare på stenåldern var kanske fantastiska ultralöpare, men det har ju hänt en del i samhället sedan dess. Nu har vi gått i skor i ett par tusen år, och det har gått rätt bra. Att kasta bort skorna är lika dumt som att kasta ut babyn med badvattnet.”

När han skribenten säger ”vi”, menar han förstås vi västerlänningar. Men egentligen har han fel även där. Fokus borde vara på vilken typ av skor vi har haft. Löparskorna för 30-40 år sedan var något helt annat än dagens. Och det handlar inte om att kasta bort skorna. Det handlar om att hitta ett naturligt löpsteg. Men vill man komma dit är det kanske en bra början att slänga dom nya superdämpade dojorna på soptippen och se sig om efter något annat.

Comments

http://www.simbutiken.se/se/art/badskor-aquasocks-badtofflor.php

De använder jag till mina ”barfotapromenader”. Även sprungit kortare sträckor i dem. Det jag tycker bäst om med att gå i dem jämfört med vanliga skor är att man tydligt känner att man använder tårna när man går i lite ojämnare terräng.

Tycker att hela artikeln genomsyrar skepticism och inte är objektiv som dan kan tro att den skall vara vid en första anblick. Det är väl okej att ta ställning även för en artikelförfattare men det gör han ju inte heller utan smyger in det implicit som att det är vad experterna slår fast (i slutet). Det kommer att bli väldigt spännande att följa denna attitydförändring framöver. Träningslära är tydligen på gång med en serie om tre artiklar i ämnet, skall bli spännande.

Gör det inte dj…igt ont när det hamnar grus mellan sko och fot? :S

Lyssnande på Kaliber förra veckan om vargjakten, intressant! Ett fantastiskt uttalanden var när man bla menade att markägaren upplåter marken för älgen… 🙂 Du borde intervjua norrmannen som man hade med i Dokument Inifrån (Vargkriget) som hävdar att WWF, EU och Stora Enso (!) i hemlighet låter arbetslösa finnar köra ryska vargar på lastbilar om nätterna för att släppa av dem i Sverige och Norge…. Det är ju stoft för minst en timma! 😀

Smart med flip-flopsen! Har också testat lite barfota fast bara som avrundning på vanliga jogging-rundor. Känns väldigt bra. Har aldrig kunnat springa så där riktigt på hälarna som en del.
Men, nåt jag tänker… och Martin ditt inlägg fick mig att tänka på det… det är att människan är inte skapt som en löpare i första hand. Människans stora fördel evolutionärt sett har varit dess förmåga till gång långa sträckor. Ströva runt och jaga och samla, inte springa och samla.
Kort sagt så tycker jag att barfotagång synes såpass ovanligt som träningsform bland de som vill ”go back to basics”. När jag väl skaffat mig ett par vff vill i alla fall jag testa det lite mer.

Cool film:
http://www.youtube.com/watch?v=AQ1PnR0IYy8

Vill inte ge mig in i någon debatt om vi är ämnade för att springa eller ej (helt enkelt för att jag inte kan ämnet)men i ett avsnitt av boken Born to run lyfts förmågan att springa fram som en evolutionär fördel. Helt enkelt eftersom det ger oss förmågan att jaga som i filmen ovan. Kommer inte ihåg namnet på forskarna som det refereras till men kan kolla upp vid intresse.

Länk till Born to run på amazon:
http://www.amazon.co.uk/Born-Run-Hidden-Ultra-Runners-Greatest/dp/1861978774/ref=sr_1_1?ie=UTF8&s=books&qid=1273868143&sr=8-1

Kan glatt rekommendera boken.

Mrkl: Om nu inte människan är skapt som en löpare i första hand hur kan det då komma sig att hon slå en häst i just långdistanslöpning eller bokstavligen springa ihjäl anteloper? Det är ju inte så troligt att hon fick dom förmågorna för skojs skull…

Jag är en glad ägare av VFF KSO, med vilka jag nu lyckats stärka upp mig till 5km-rundor utan ovanliga efterkrämpor. Barfota är fritt!

Vad beträffar långdistans eller inte, är det väl rätt hajpat efter Born To Run-boken, men jag tycker Mark Sisson dementerar påståendet rätt bra: http://www.marksdailyapple.com/did-humans-evolve-to-be-long-distance-runners/

Liljeros: Om vargen: jo, det det finns en massa teorier om vargens inplantering, den ena galnare än den andra. Jag tror att det finns en norsk filmare som gjort en dokumentär som driver tesen, men jag hoppade över ämnet för det är helt enkelt är för galet och spretigt. Men de vargmotståndare jag intervjuade var helt övertygade om att gråben var inplanterad.

En tanke om löpningen: om människan är skapad eller inte skapad för löpning är i längden snarare en filosofisk fråga, tycker jag. Jag har svårt att ta bevis för eller emot på allvar. Faktum är många springer långdistans, och det går rätt bra.
Vad som utmärker människan är väl just att vi (nåväl rätt många i alla fall) kan lära oss att göra saker som till en början verkar helt omänskliga. Springa tio mil, lyfta 300 kilo, klättra en 9a och så vidare. Underbart, och samtidigt för jävligt, aldrig får man vila…Avanti!

Precis, människans unika egenskap är anpassning. Huruvida människans stora fördel evolutionärt sett har varit dess förmåga att klättra, springa, pumpa lång cykel med två kettlebells eller köra bil är kanske intressant på en filosofisk nivå.

Det intressanta att vår nuvarande löpteknik eventuellt kan ge upphov till onödiga fot-, knä- och höftskador.

Steve Maxwell gjorde ett par häromdan där han drog en rem under och över ankeln, rätt smart så man slipper flippa upp den vid varje steg. Bilder finns på hans profilsida på Facebook.

Inte för att göra reklam. Men ett alternativ för den som är sugen på att testa

Sorry, the comment form is closed at this time.